Förlisningen av Estonia den 28 september 1994 kostade minst 852 människor livet.
Hamnstatskontroll
Hål i fartyget
Bildbevis från bildäck
Filmmaterialet
Bogvisiret
Spekulationer, riksdagsbehandling och riksdagsdebatt
JAIC:s slutrapport från december 1997 har utsatts för omfattande och väl underbyggd kritik från såväl Sveriges främsta skeppstekniska institutioner som internationella sjösäkerhetsorganisationer och internationell expertis. Den centrala frågan hur ett fartyg kan gå till botten på bara 35 minuter om vatten endast kommer in på bildäcket har förblivit obesvarad.
Ansvarige ministern Mona Sahlin och förra ledamoten av JAIC, generaldirektör Ann-Louise Ekborg, medgav i april 2001 att fartyget inte var sjövärdigt när det gav sig ut på sin sista resa, tvärtemot vad som påstås i slutrapporten. Det borde vara tillräckligt för en kompletterande granskning av olyckan. Utöver de två grundläggande frågorna om sjunkningsförlopp och sjövärdighet finns en lång rad besvärande frågetecken kring utredningen. Om fem av dessa frågetecken, motionerna till Sveriges riksdag och riksdagens behandling kan du läsa om via länkarna till höger.
Lars Ångströms riksdags-
motioner ang Estonia